Det blev ingen succé på Club Med
Jag besökte Club Med på söndag. Kom dit för tidigt för att bara använda plagen och poolen utan på sovjetiskt vis pådyvlade dom mig en lunchbuffet som strax skulle öppna. Antagligen gör dom så för att annars får de många gratisätare, det är förståeligt. Eftersom jag betalat så provade jag maten och det smakade inte alls coli om den. Jag mådde fint hela dagen på plagen och även på kvällen hos Helena och Göran där vi hade riktigt trevligt.
Men på natten mot måndag satte magsjukan igång och den var en obehaglig variant som medförde de vanliga problemen men också feber. Först på onsdag var jag så pass OK att jag vågade avlägsna mig hemifrån.
Idag mår jag normalt igen och har varit i plugget och tenterat räkneord. Jag tror det gick skapligt för räknande på franska är ju någorlunda systematiskt bara man lär sig att sjutti heter sexti tio och att åtti heter fyra tjugo och nitti fyra tjugo tio, allt annat är som vanlig enkel matematik. Efter plugget tog vi en fika Elena, Juan och jag och sedan hem. Nu är jag så på hugget så jag ids skriva lite blogg. Annars har jag mest läst svenska tidningar på nätet senaste veckan och följt den trista utvecklingen av Carolins försvinnande och hittandet av hennes kvarlevor och sett att jag är flyktigt bekant med gärningsmannen men närmare med hans hustru från min tid i LKAB. Jag önskar frid över Carolin och de två berörda familjerna i Piteå respektive Gällivare. För gärningsmannens del hoppas jag att detta var första, enda och sista gången han gör något så vidrigt, bara en stilla men behövlig önskan om man tex har Anders Eklund i åtanke.
I kväll ska vi träffa lite olika folk, först ett UNICEF-avskedsparty och sedan en filmföreställning med pizzapaus. De två sakerna ligger geografiskt spridda så jag är chaufför. Det blir nog kul. Särskilt filmen för den har blandad publik. UNICEF-are är 100% alla tider på dygnet och i alla sammanhang så de står ganska lågt på min lista över önskat sällskap. Snacket går oftast i samma banor bland dem, lite små variationer bara.
Hoppsan nu kommer vår nästan nya gasspis hem igen efter första garantirepet. Jag kollar vad grabbarna gör i köket. Inte för att jag är rasist men inte var dom något som helst skickliga. Efter att de nu har gått har jag med stekpannan som vattenpass justerat benen så den står i våg. Vatten till lagom nivå i teflonpanna är ett utmärkt spispass, det visste inte servicekillarna. Dessutom stövlade dom in med skitiga skor så nu skurar Tessan igen. Man borde starta kurser här och lära ut enkla trix och Qualitetsarbete.
Jag önskar er en trevlig helg!
//FarSan//
Kommentarer
Trackback
