Bratwurst pommes och majo


Ja då är vi hemma i Tyskland igen. Här är det fin sommar, bara 25 grader men solsken från en klarblå himmel. I Kurparken pågår vinfestivalen och där ställer producenterna ut senaste skördens produkter pluss en del årgångar bakåt. Givetvis finns det också rubricerade varor som fungerar törstframkallande. Jag var i parken en stund i gårkväll och lyssnade på en man som spelade cowers på 60-70-talsmusik inkl sådan skit som John Foggerty har skrivit och framfört.

Nu kör jag tvättmaskin för att bli av med det terrakottafärgade dammet. Sedan ska jag snart packa väskorna igen och dra iväg till Luleå.

Vi hörs och kanske ses vi!


Ouagadougou Dakar och tillbaka


Da har vi varit en vecka i Dakar. Jag har sprungit runt och kollat bostader. Nagra fina har jag sett och forhandlingar har inletts med maklare och agare. Tro inte att man kommer billigt undan som europe i Afrika, det kostar minst samma som hemma. Men i Dakar ar det mera som sydeuropa an som Afrika i Ouaga. Det mesta man onskar ar tillgangligt.

God nyhet fort alla surfare ar att jag sag vagor upp till ca 5 m max och flera killar som utmanade dem, mest pa magensurf med liten brada. Elaka stenar ligger dolda under ytan och visade sig vid ebb. Vi vill garna bo ca 500 M fran surfen och lika till UNICEF-kontoret. Skont att klara sig utan bil eller moppe.

Jo Karin, man kan snorkla dar pa reven och plocka upp lackerheter. Jag sag sadant ocksa.

I Dakar ar det mycket sea-food men ocksa beef. Har i Ouaga ar ocksa maten underbar. Vi har vara givna favoritstallen redan.

Nage mycket hardship verkar inte finnas i Dakar, daremot kan Ouaga vara tufft. I morse hade vi sandstorm som overgick i regnstorm. Snacka om skitigt och obekvamt efter det? men hetten minskade.

I morgon kvall startar hemresan och tisdag em ar vi i Frankfurt igen.

Grattis Black Bear!


Jag horde att det gatt helbra for Johan, fordel av hemmaplan kanske? Det var ett trevligt slut pa sasongen.

I dag har jag varit modig och trotsat varmen. Har besokt gatumarknaden och tranat min prutformaga. Lite skills har jag for pa ett inkop fick jag ned priset 80%. Besokte ocksa en pizzeria med vedeldad ugn, gissa om det var varmt dar.

Nu har jag dragit pa mig swet suit igen och vi ska alla ut pa stan och kolla om nagot ar pa gang.


DOWN TOWN OUAGADOUGOU


Da har vi flyttat ner pa stan till billigt hotell. Har ar hett som i en bakugn, luften full av damm och moppeavgaser. Jag har forsokt promenera men gett upp efter ett par kvarter. Smugit in pa hotellet igen och testar blogg med helt tokigt tangentbord, kanske ar det franskt.

Vi ska nog ga ut i kvall, sag en Moulinan Rouge nagra meter bort dar locals redan tog sina sundowners. Jag maste kampa mig ut sa att jag inte blir betraktad som nagon feg svensk som inte tal varme.

Om jag overlever gatubastun sa hor jag av mig igen.



Ouagadougouvalborg


Jag har försökt ett flertal gånger att få till en anslutning till internet från hotellet där vi bor. Någon gång har det lyckats men sedan har avbrottet kommit mitt i skrivandet eller uppladdandet av foton. Nu skiter jag i foton och skriver en text i Word att klistra, nästa gång internet är tillgängligt, fort som fan.


Afrika är ganska underbart. Det är gott om trevliga människor och bara några otrevliga. Om jag börjar med dom otrevliga så träffades jag av en polis i går som försökte råna mig på min kamera med motiveringen att det var fotoförbud. Jag stod vid en gatukorsning och försökte ta bilder av en "rondell hund". Då kom den fan farande och började brutalisera mig verbalt och fysiskt och tog kameran av mig. Det tog en halvtimma för mig att övertyga honom och hans kolleger att det gick bra att radera bilderna av gatukorsningen och de lät mig göra det och jag fick glida vidare i den 45-gradiga värmen helt skakis och svimfärdig. Kära hustrun min, Heide som alltid övertygande berättat om hur trevligt det är här, hon har bott i stan för länge sedan i tre hela år. Nu fick hon sig en värre skakande chock när jag berättade för henne än vad jag fick.


"I am a king" sa en snubbe till mig i går morse. Det har jag aldrig hört "live" förut även om jag varit i samma rum som CG16 ett par gånger. Jag hade ätit frukost och tyckte det var gott om NY-rappare i matsalen; sidenpyjamasar, guldkedjor, guldarmband mm av ädelmetallica. Också massor av bodyguards som såg mer än biffiga ut, ca 150 kg afrikanska muskler per head. Kingen var lokal snubbe och hans Burkina-kolleger hade besök av Elfenbenskustens kings för något slags kungligt event. Han var den softaste king jag träffat. Vi chattade en stund om svenska turisters sällsynta besök i hans kingdom. Om kungar beter sig som han så blir jag nog rojalist ta mig fan.


I går kväll drog Heide med mig på stort party som verkligen blev en höjdare med afrikansk musik och dans och mat. Det var en tillställning för alla hennes kompisar i WHO, UNICEF mm och regeringen i Burkina Faso bjöd generöst (med hjälp av biståndspengar och sponsorer). Vi var nog ca 500 pers i lokalen som såg ut som ett bussgarage fast dekorerad med färgglada tyger. Där fanns en scen och på den uppträdde helvilda dansare och trummisar från bongo till bensinfat. Melodierna spelades på träflöjter och kohornstrumpeter. Liknande har jag bara sett snuttar av på TV tidigare. Dessutom bjöds på afrikansk buffé och därför har jag tid att sitta på rummet och skriva, vill inte gå så många meter från toa efter en sådan middag.


Vi har en pool här vid hotellet. Den är ren och badbar så jag nyttjar den ofta och länge. Det är så varmt att man inte slutar svettas när man badar. Snubbarna vid poolen och i poolbaren tycker det är kul att chatta upp en blekfet europé. Tidigt i morse var jag där en kort stund och enda gäst. De ville inte bli av med mig så de försökte alla trix; fri öl, fritt vin osv. Men min snabba mage skickade iväg mig fort utan att jag hade dragit i mig något. Då var det redan 40 grader varmt så rummets svalka känns skön, AC fungerar men det är ju nästan lyxklass där vi bor så det bör förväntas.


Eftersom jag inte lyckas klistra foton så får jag berätta om utsikten. Totalplatt terrakottafärgad sand så långt ögat når. I den växer banjan träd och lite buskar. Jag har redan skådat en sandstorm som gjorde träden osynliga samt en liten tromb som samlade ihop lösa sopor och drog dem upp till nivån där endast gamarna flyger. Det är gott om gamar, jag har försökt räkna men de är hundratals. Det finns också många fladdermöss och imponerande bats som kommer fram efter solens nedgång och flyger lågt och fångar insekter.


På söndag lämnar vi Ouaga och flyger till Dakar. Det blir ett skönt återseende för där är det bara ca 30 grader varmt. Här kommer det att bli ännu varmare ett par månader till så det passar inte mig att vara här på heltid.

I morgon kollar vi demonstrationerna och käkar lunch hemma hos någon kollega till Heide, kan väl dra sköna maj sången för dom om jag känner mig inspirerad. Det kan nog få dom på gott humör och stärka Heides aktier i sällskapsklubben UNICEF.



RSS 2.0