Hemma igen
Jag har varit här i Dakar/Almadies sedan fredag morgon. Programmet har varit hektiskt med ett nytt hem att bekanta sig med och hemhjälpen Therese likaså ny. Dessutom hade Heide tackat ja till att gästa vänner både fredag och lördag kväll. Fredagen orkade jag med men inför lördagskvällen så kroknade jag och fick ursäkta mig och somnade tidigt. Det ska nog ordna sig därhemma, men internet har vi inte ännu på ett tag så Jean Marie bjöd in mig till Ambre och lån av deras WLAN. Här sitter jag då i godan ro och njuter av söndagsstillheten, det blir som brukligt ingen middag här på terassen i kväll men söndagsflickan Silvie har varit här och parlerat en stund med mig. Hon framförde hälsningar till Karin, Johan och Markus. Alla på Ambre frågar efter KJM. I surfchacket var ingen hemma klockan 8 i morse så jag tar väl en sväng förbi en annan dag då vågorna är rätt och shacket fullt av folk och framför hälsningar från Norden.
I morse vaknade jag skamligt tidigt eftersom jag gick isäng så tidigt och beslöt mig för att smyga ut på en morgonpromenad utan att väcka Heide. Jag tog hela rundan runt Almadies. Därefter badade jag i Atlanten och sedan i poolen och avslutade med en dusch med friskt vatten. Det var härligt att sedan njuta en frukost i stillhet i en egen lägenhet, lite färska afrikanska frukter och kaffe samt schwartzbrot och ost som jag importerat från Tyskland på vägen förbi. Jag gjorde lite ärenden i Frankfurt och hade sedan ett kortare stopp i Lisabon med middag nere på stan, dit återvänder jag gärna flera gånger för den staden gav ett mycket positivt första intryck.
I morgon börjar arbetet mera seriöst med att få till ett fungerande hem. Hittills har jag mest ägnat mig åt mitt bagage och att plocka in grejjerna i garderoberna. Nu ska vi ut och köpa spis och kastruller så att det blir riktig hemlagad mat i fortsättningen. I princip får jag köpa in en hel köksutrustning för vi har bara lite campingutrustning ännu.
//FarSan//
Imorgon flyger jag hem
Jag har haft 10 händelserika dagar i Sverige och hunnit besöka Gällivare, Johan, Markus mfl på Andra sidan. Begravt en kär katt på Jämtöavan med Annika. Ätit palt hos Viktor och Ingrid i Rosvik. Besökt Göteborg och hälsat på mor Greta och syster Kerstin samt Martin med familj. Jag har också hunnit njuta av ca 3500 km på väg i Chevatrucken.
Karin har erbjudit basläger på Söders höjder i Stockholm, det tackar jag särskilt varmt för! Ikväll ska vi dinera hos Stina på Hammarbys höjd och det blir trevligt. Imorgon börjar hemresan till Dakar.
Jag vill tacka alla som tagit emot mig och erbjudit husrum och mat och trevligt sällskap. Välkomna till Dakar!
//FarSan//
Göteborgskväll
Jo det stämmer, jag och Karin har truckat hit idag. Ärendet är att hälsa på mor Greta och det har vi gjort hela em och min syster Kerstin, där vi är just nu, samt hennes del av klanen Airijoki som för närvarande befinner sig på Sveriges framsida. Några av dem är utresta på uppdrag men Storkusinen Martin och hans hustru Anna samt barnen Aston, Alfa och Morris ser vi imorgon.
Nu har vi avnjutit syrrans cuisine och ska interneta en stund. Hon vill leta efter connection till Dakar över jullovet, det blir kul!
//FarSan//
På Norr Botten eller hellre Toppen
Jo jag nådde fram till Jämtöavan med Gosan Airijoki, hennes home turf som kattunge, efter 15 timmars truckande från Stockholm, klockan 4 i morse. Givetvis intogs en burgare på MAX i Sundsvall och oräkneliga kaffemuggar på diverse ställen unter wegs. Jag stöp i säng med dubbelseende och muller i skallen i en 8 grader varm sommarstuga med elektrofläkten som sängpartner och redan 4 timar senare ringde Annika, kattmormor och sade att nu är det dax. Alltså in i blåstället och på med Graningepjux och sedan till Annikas place några Chevakilometer bort.
Annika började dagen soft med hemvärpta ägg och Rånebagarens bröd och ett svart kaffe med mjölk, härligt för old companions. Sedan tog hon fram spaden och vi valde nogsamt ut en bra plats för Gosans vila. Avslutningsvis planterade vi vita rosplantor av härdig finsk sort samt placerade alla av Karin utvalda senegalesisiska snäckor runt vilorummet och grät diskret en och annan tår över allas vår Gosan som varit med oss i dryga 16 år, vilken kär kissekatt! Hon var en unik vän bland djuren och överträffade många av dom som går på två ben enligt min mening.
När jag avslutatat detta viktiga uppdrag så tog jag mig an nästa lilla, att bibringa Johan hans utlånade senegalesiska begagnade shirt som han köpte av ryggen från försäljaren. Raskt in i trucken igen och upp till Gällivare, bara ca 200 km ytterligare njutning av truckande. Jag anlände och hann inköpa vin till kvällen, givetvis en Riesling och en Gnarly, och dessutom göra besök hos kära vännerna Anne-Marie och Leif innan jag skulle möta tysken och sonen. Vi gjorde under Johans styrning den vanliga Mampacruisen med tre man på Chevasoffan och såg alla nya staket och ruiner som LKABs framgångar orsakar. Hela Norrbottensvägen är avspärrad och folktom, vilket var vår plats på hyllan 86 när Airijoki-clan intog Mampa.
I Markus hus har vänner strömmat in hela kvällen tex Stiven, Flaket, Labba, Lill Erik (som inte är liten längre) och kanske några till som jag inte kan namnen på just nu. Vi har njutit Johans goda mat, snackat brett och vitt och ibland djupt. Tysken och apan blev trötta och sussar sött i sina kabysser, på mig väntar VIP-rummet och jag bloggar på.
I morgon drar min road-trip vidare men mot södern. Jag ska träffa Vikke min käre son när plugget slutar och han är hemma i Rosvik, "Theee Place on the Planet!!!" Vi har lite bizznizz att gå igenom men framför allt tid att fånga upp med en farsa i Senegal. På fredag angör trucken Stockholm och på lördag Göteborg, in shalla. Jag är lycklig som får leva och uppleva så mycket.
//FarSan//
Aufenthalt Stockholm
Hej! Jag har haft en intensiv shoppingdag med Kajsa igår på Stockholms välförsedda butiksgator. Jag fick ihop en ny rygga med Topp-Lapp-fack, nya slitstarka sandaler, Larssontröjjor av landslagsmodell till Mamadou och den andra portisen på Ambre i Almadies och några extra till kära Senegalesiska vänner samt ett halvt års konsumtion av livsuppehållande piller från apoteket. De senare för att jag planerar att stanna hemma i Almadies fram till påsk nästa år. Kvällen avnjöt vi i Falukorvens och Potmosets tecken Kajsa, Stina, Per och jag, avrundat med Svenska sena jordgubbar, vilken kulinarisk höjdare efter allt utländskt dravelkäk.
Nu har jag ett viktigt uppdrag! Familjekatten Gosan Airijoki har somnat in efter 16,5 års flitigt musjagande och lågmält spinn på olika adresser. Hon ska nu få göra sista resan hem till Norrbotten och begravningsplatsen på Jämtöavan där hon lekte som litet barn och rymde bort flera gånger och blev mamma till flera kullar innan Kajsa gjorde om henne till konsult.
Jag tror jag tar trucken som står här och väntar nere på gatan vid Stinas hus där jag just nu sitter. Att åka flyg eller tåg med stelfrusen medresenär i frigobox känns inte så lockande och Gosan är värd en riktigt fin sista resa.
I natt når jag Norrbotten, kollar upp vintringsläget vid min stuga på Anören/Lossen, träffar Vikke på torsdag och återvänder till Stockholm på fredag. På lördag drar Kajsa och jag till Göteborg, det blir många truckmil att njuta av, och hälsar på Mor Greta och kanske även det nya barnet Morris Lafveskans och hans syskon Aston och Alfa samt alla andra släktingar där. Airijokitätheten i Götet är som värst nu, troligen lika hög som i Pajala kommun.
Jag hör av mig,
//FarSan//
Allt är OK
Hej, jag är färdigseglad och incheckad på Zagrebs flygplats på väg till ARN via FRA.
Jag landar ikväll och tar bussen in till Karin där jag hör av mig igen imorgon.
//FarSan//
Packat och klart
Då återstår bara tankning kl 20:00 vid middagsbordet och incheckning kl 23:00 för avfärd 02:15. Man måste vara i god tid på flygplatsen för det råder kaos där.
Jag har fått ihop alla utspridda grejjer i vår lilla minisuite som vi bott i nu dryga två månader. Sammanlagt blev det 19 olika kollin av varierande storlek och utseende och Zukan fylldes till taket när jag och Mamadou lastat in allt. Mamadou är en hyvens kille och mycket hjälpsam dessutom vaktar han oss så vi sover tryggt om natten.
Nu ska jag bara över en sväng till UNICEF och säga adjö till kompisen Indiana som drar till Panama medan jag besöker EU. Det blir minst tre kindpussar och en fet kram, vi har båda ansenlig volym.
Om jag hittar någon WLAN i kroatiska skärgården så kanske jag skriver några rader därifrån. Annars blir det uppehåll till 15 september när jag landat i Stockholm. Ha det bra!
//FarSan//
Då var det roliga slut för denna gången
Jag har just kört KJM till flygplatsen och lämnat av dem utanför för man får inte komma in om man inte ska resa med flyget. Sista dagen gick i lugnt tempo för dom hängde ute nästan hela natten med Village People på ett tak i fiskar/surfarbyn vid oceanen och jammade på guitarr och övade in Pirog Moves, Karin får visa er vid tillfälle.
Idag tog vi farväl av vännerna i shacket, främst Mour och Ibrahim som surfar på på fastande magar för Ramadan har börjat nu. Inte ens vatten intas medan solen lyser. Tappra Worriors från Village N´Gor. Ibrahim körde även en cirkulär senegalesisk jogg efter surfen, dock ingen baklänges Duck Walk som är så typisk för locals och mycket krävande.
Kvällen har vi ägnat åt att njuta av ännu en delikat trerätters på Ambre. Markus höll tal och gav värdparet en tiopack av Svenska Nubbar, det blev mycket uppskattat, speciellt efter att vi förklarat vem som skulle dricka vad exv Bäsken åt Jean-Marie och Flädern åt Nicole.
Imorgon checkar jag ut och flyger till Frankfurt, sedan vidare en dryg vecka till Kroatien och slutligen tio dagar i Sverige. Heide är i Kamerun och ska hit och packa om väskan och sedan dra till NY. Det är lite rörigt, men så brukar det oftast vara för oss.
Jag har haft två underbara och händelserika veckor med KJM, det tackar jag dem och Heide för.
Lev väl, Carpe Diem!
//FarSan//
Solnedgång över Almadies fångad från Tit Mountain i förgår
Nu sprang dom ut igen
Det är ju bara så att dom har hittat så många kompisar här att dom inte har tid att blogga och än mindre tid att ladda upp foton. Nu är dom ute igen med locals, Johan tog med guitarren för att jamma med Local Big Star. Vi har haft en stinky day vid en fisk och köttmarknad, Markus vek sig och smög ut. Airijoki-clan verkar stå upp i de flesta utmaningarma, särskilt vår Karin. Hon är som gjord för Africas!
Så många söta kids delade vi oceanen med sedan vid solnedgången, godis i vattnet! Det blev en fin avslutning när solen gick ned.
//farSan//
