Vous avez besoin de poivre noir et de quatre-épices pour des boulettes suédoises!
Rubriken får ni lista ut själva. Det var inte lätt att formulera den så ni får väl anstränga er lite ni också som råkar besöka här.
Receptet på svenska köttbullar tog jag från nedanstående länk. Sedan förbättrade vi, Tessan och jag med grädde i stället för mjölk och vitlök och persilja och dom smakar riktigt bra. Runda och fina och av samma storlek blev dom i Tessans vana hand. Att sen steka dem i gaseldad ugn med flammor både över och under gjorde dem vackert bruna på 14 minuter. Dessutom tyckte hon det var en kul grejj, och smaken uppskattade hon mycket. Även Heide och jag blev helnöjda. Nu har vi något att ta till julbordet då Vikke är här.
http://www.recepten.se/recept/koettbullar.html
Här är Tessan mitt i jobbet med att forma köttbullarna.
Ha en fin adventstid, rulla köttbullar, lägg in sillar, stöp ljus, baka pepparkakor, stjäl granar, ja gör som vi alltid brukar göra före jul.
//FarSan//
Ékon är tillbaka på jobbet.
Jag har inte sett honom på arbetsplatsen på några dagar, men idag är han tillbaka. Att han heter Ékon har jag fått reda på av hans arbetsgivare, han lystrar också och kommer lite lagom lydigt om de ropar på honom. Han rör sig värdigt vaggande, inget spring som en tärna.
Här inspekterar han fisklådorna och funderar väl på nästa steg.
Där verkar det passa bra att ta plats, det är förmodligen något riktigt smaskigt gott i den lådan.
Att han har hyggliga arbetsgivare kan jag intyga. De slänger småfiskar in i hans väldiga näbb och han sväljer dem direkt. Jag har varit så nära honom att jag hört och känt honom rapa och det var ingen trevlig upplevelse.
//FarSan//
Jag träffade Mour idag
På väg hem från plugget stannade jag vid Secret Spot för jag såg Mours moppe där. Han hade surfat vid Club Med igår. Det var stort då också och han var inne i tuben. Mycket nöjd var han. Säsongen är här men det varierar från dag till dag hur bra det är. Jag ska ut nu på kvällspromenad och kolla hur de tar det inkommande tidvattnet , från kullen vid Rest N`Gor ser man hela scenen. Det är lika roligt som det var att hänga i målfållan vid pipen, fast behagligare förståss.
//FarSan//
Gårdagens bildfångst
Ibland har jag tur och har kameran med när jag ser något intressant. Killen nedan sitter ofta här nere på udden och målar. Olikt många andra artister så gillar han att man kommer och tittar medan han skapar sin mycket genuina naivistiska konst. Han har alltid ett stort smil och småskrattar hela tiden när han pratar. Här jobbar han på ett mycket typiskt Senegalesiskt motiv, ett landskap med baobabträd, ett hus och en vackert dekorerad buss, som de kan se ut om de inte som oftast är helt vitmålade i lager på lager. Vid bussen finns också några glada barn, klungan växer säkert till sig under arbetets gång. Han har kvällssolen i ryggen och därför ses hans skugga på duken trots att jag brände av en blixt.
När jag fångat målaren så vänder jag mig direkt mot en otroligt vacker solnedgång. En sådan som inte syns varje dag för det är ofta disigt på havet. Nu är det bråttom för här sänker solen sig så snabbt att man ser det med blotta ögat, vi är ju bara 15 grader norr om ekvatorn. Fyren markerar Afrikas västligaste grynna. Klockan är 18:32.
Fem minuter senare ser det ut så här, solen ska strax bada i oceanen och efter ytterligare ett par minuter är den borta. Efter ca en ½ timma är det becksvart om inte månen lyser. Det är på dessa breddgrader som engelsmännen uppfann "Sun-Downer", drinken som tas medan solen går ned. För min del blev det en Gazelle av mellistyp som jag avslutade först efter solnedgången eftersom det är en stor rackare till flasköl, 63 cl.
Fyren börjar blinka först efter att det mörknat lite mera, två blink var 6:e sekund, bra för er att veta om ni ska navigera er in här. Men innanför fyren går inga kölbåtar utan bara piroger så då får ni lägga till i Dakars hamn och ta dingyn hit ca 10 distansminuter.
Detta solskådande får mig att tänka på vinterns kortaste dagar uppe på Malmberget. Där kunde man stå och titta både på uppgång och nedgång, allt inom ca 40 minuter, utan att kunna slita sig från söderfönstret. Det är vackert det med. Så passa på och njut de närmaste veckorna ni få som bor kvar där uppe utanför LK:s flyttade staket.
//FarSan//
Nu har den levererats och säsongen kan börja
Den ser kanske inte så märkvärdig ut min nya afrikanska Webber-träkolsgrill med importerat europeiskt halster. Den är i alla fall handgjord av återvunnen plåt. Skålen för kol är gjord av stadig plåt och stativet/askbehållaren av lite tunnare. Delarna är handfalsade tillsammans och några nitar är också idragna på kritiska ställen för att förbättra hållfasthet och öka livslängden. Det finns inget som kan krångla på grillen för den saknar rörliga delar och designen är välbeprövad, jag har sett den på många små restauranter och gatukök. Det finns också minimodeller som eldas med wellpapp och stickor och de kokar man te på. Ni kanske undrar vad ett sådant kitt kostar? Ja det blev hela 45SEK inklusive halstret, men det kan det vara värt nu när säsongen börjar.
Jo grillsäsongen för nordbor kan börja nu. Temperaturen i skuggan är bara mellan 25 och 30 på dagarna och på kvällarna är det som en mycket varm augustikväll i Sverige. Man står alltså ut med värmen från grillen. Ett lägga på halstret finns det mycket att välja på, men jag ser fram emot klassiska grillspett med ox/svin-filé, lök, paprika, äpplen och ananas. Olika fiskar hamnar väl där för det är ju enkelt att svinga med. Kanske salsaråvaror och varför inte chokladfyllda frukter till desert.
Jag såg att det snöar över hela Sverige och kaos har proklamerats av SMHI, jag sänder er då en tanke när jag sitter här och sveder mig i grillens strålande värme. Vi ses efter påsk!
//FarSan//
Igår hade vi något att jubla åt
Jag och den andra pelikanen hängde vid bästa surfspoten hela dagen igår och jublade åt konsterna som visades upp. Vinden har varit stadig nordlig en längre tid. Tidvattnet var gynnsamt och många grabbar hade samlats längs sydkusten för bra surf.
Dom höll på till solen sänkte sig, endel dårar fortsatte efter det mörknat. Jag hoppas dom överlevde utan skador bland dom vulkaniska stenbumlingarna.
Som synes var det ganska mycket trafik i vattnet.
Det fanns endel riktigt fina vågor och de säkra killarna fick till riktigt långa åk.
Det finns ju dom som klarar sig bra med skum också.
Bortåt Secret Spot var det inte surfbart för vågerna bröt för tidigt långt ute.
Igår var det vid Restaurant N´Gor som det var populärast. Ett par galningar försökte vid Club Med och de överlevde utan skador och där var det stora vågor och som Johan och Markus vet ruskiga stenar under ytan.
Jag kollade surf report Dakar via länken till höger men den hade inte lyckats förutse hur bra det skulle bli. Idag har vinden lugnat sig och episoden är över för denna gången. Jag och den andra pelikanen ser fram emot nästa.
//FarSan//
Hurra, jag klarade det
Min första tenta på 35 år gick lysande. Jag skrapade ihop 18,5 av 20 möjliga poäng. Inte illa när jag ändå skolkat från två lektioner just före provet.
Idag ska firas med att titta på supersurf från klockan fyra då det är High Tide. Jag var förbi shacket och träffade Mour och han tyckte att det ser lovande ut med bra blåst och frånlandsvind. Han hälsar till KJM och snackade om att han och Ibrahima är sugna på att besäka Gällivare, det fattas bara 1000000XOF till biljetter för dem båda. Fixa fram sponsorer JM!
//FarSan//
Stig Claesson
När jag tittar ut från vår balkong så kommer jag ofta på mig med att tänka "På palmblad och rosor". Palmbladen är ju där mitt framför näsan på mig och skymmer delvis utsikten över havet. Rosor syns inte till men bouganvillan blommar vackert på stenmuren i nederkant av bilden och de har färger som påminner om rosor och rediga taggar också.
"På palmblad och rosor" är en stor favorit bland böcker jag läst. Jag minns inte hur jag fick den i min hand men förmodligen var det någon som tyckte om mig som gav den till mig. Det är en sån vacker kärlekshistoria berättad på det sätt som bara Stig Claesson kunde berätta. I hans berättelser händer stora saker även bland de mest obetydliga människor och därför älskar jag att läsa hans berättelser, det är lätt att identifiera passande roller åt en själv.
Tittar ni sedan på bakgrunden så ser ni stora träd med bekanta blad. Det är fikusar! Alltså sådana som ni har i krukor inne i era bostäder. Här växer dom ute och är mycket vanliga och kan som synes bli jätteträd med härlig skugga under. Här skuggar dom gästerna på Restaurant le Dionevar, vår närmaste restaurant och med franskt cuisine á la Marseilles. Fikusarna får mig att tänka på alla fikus-vänner jag har. De som lever öppet visande sin läggning har jag flera goda vänner bland. Jag hoppas att de som fortfarande finns i garderoberna också vågar ta steget och komma fram. Det behöver inte vara i form av imponerande gay-parader som jag har beskådat i Genève, även om det är trevligt med sådana. Oftast är de trevliga människor som gömmer delar av sin kärleksfulla personlighet och det är ju orättvist mot dem själva och även mot oss andra. Jag träffade en sådan öppen kille i min ålder häromveckan när jag ensam åt middag ute. Vi hade en lång diskussion om allt möjlig men jag avböjde fortsättning hemma hos honom. Han var byggnadsingenieur och ville bland annat visa sina projekt som vi hade talat om.
//FarSan//
Värsta största plagen jag sett
Vi, alltså Elin, Fredrik och jag, besökte Sant Louis förra veckan. Där finns ett och annat unikt, plagen är en av attraktionerna. Den är ca 18 km lång och som synes ganska glest med folk. Killen i fjärran visade sig vara en förhoppningsfull försäljare som gick kilometer efter kilometer utan att träffa någon och slutligen hade han otur att träffa mig som är en urdålig kund och sällan köper något och om jag gör det så prutar jag skamlöst.
Det går bra att bada där för strömmen är inte så stark nära land, vi provade och kom som ni förstår tillbaka upp på land. Vi bodde i bungalows helt nära plagen bakom en sanddyn, Oasis heter hotellet och jag rekommenderar det för ett besök om man inte har sand- och plageskräck för då får man det jobbigt där. I granngården finns nattclub med mycket få gäster men ändå öppet till gryningen, tror jag för vi gick hem redan 4.
Det går alltså bra att semestra konventionellt i Saint Louis , det är dock ont om grisfester, in shallah.
//FarSan//
Lite foton hemifrån balkongen just nu
Jag har varit i plugget och haft prov som blev uppskjutet pga dålig närvaro i måndags. Många var borta idag också, de är väl för rädda att göra bort sig. Jag är så naiv så jag tror att det har gått bra, jag får veta på fredag. Efter plugget har Tessan stekt plättar åt mig och dom var ta mej fan dom godaste jag någonsin avnjutit, givetvis med jordgubbssylt och iskall mjölk till. Hon är en pärla och starkt beroendeframkallande. Vid kaffet på balkongen fick jag lust att ta fram kameran och dela med mig av min utsikt; Njut med mig:
Så där ser en del av vårt panorama ut från balkongen. Just nu är det ebb och reven nära stranden syns. I vattnet leker några barn och vid kanten av parkeringen sitter en fiskare och vilar bredvid fisklådorna. Vid flod får vi en liten sandplage som är skyddad från de starka havsströmmarna och där är det fint att bada, där finns också parasoller att skydda sig under om man är Toubab (Vitskalle) så måste man ju vara i skuggan.
Zommar ut lite och får med en bit av trädgården vid huset där vi bor. I bakgrunden ses några av lågbudgetrestauranterna vid stranden och till vänster om dom gatugrillkök som öppnar till kvällen. Givetvis domineras menun av sea-food.
Här väger några av fiskarna upp dagens fångst. Det var troligen ostron i den färgglada påsen. Killen i vit T-shirt är enda tjejjen i fiskarfamiljen och verkar vara en tuffing, skriker högst, gestikulerar mest och beter sig som grabbigast av alla. Han med afrokläder är gammal och alltid på land och sköter räkenskaper och kundrelationer. Oftast brukar pelikanen sitta på fisklådorna men han hade något annat uppdrag just nu, han rör sig fritt över hela området till allas glädje, dock inte hundarnas och katternas.
//FarSan//
Djurlivet på Pointe des Almadies
Jag tror inte jag ännu berättat om att det finns en del djur här i grannskapet där vi bor. Varje dag ser jag den tama pelikanen som håller till här hela tiden. Idag hade den gått in på närmaste restaurant när jag satt på balkongen och drack eftermiddagskaffe och där undersökte den krukväxterna och grävde med näbben i jorden. Annars håller den till vid fiskarnas shack och då oftast ovanpå fisklådorna och vaktar dem från katter och hundar som inte vågar komma nära, då hackar den med näbben, flaxar med vingarna och skriker högljutt. Katterna och hundarna är vilda men vana att umgås med människor. De håller lagom avstånd för att inte störa eller bli störda.
Flera gånger har jag sett varaner i storlek upp till en dryg meter. De gillar att äta soporna från restauranterna som de slänger ut i vägkanten. Varanerna verkar vara skygga och går och gömmer sig när man kommer nära.
En gång har jag sett en orm som var vackert ljusgrön men den gömde sig snabbt i gräset.
Varje kväll flyger fladderråttorna runt palmkronorna framför vår balkong. Jag kallar dem råttor för de är gigantiskt stora, närmare en meter mellan vingspetsarna, alltså inga fladdermöss.
Av tama djur så brukar en liten fårflock beta här i långgräset där också varaner och ormar trivs. Hästägare kommer hit och rastar sina hästar och låter dem beta.
Det som det finns allra mest av är troligen fisk och annat som lever i havet. Jag går ofta ned och kollar vad fiskarna har i sina piroger (båtar). Det är allt från små snäckor vars innehåll reduceras till mindre än en jordnöt när de kokats till stora ostron, sjöborrar som vi äter "levande", languster och fisk av alla möjliga modeller och storlekar. Bäst gillar jag Capitan och Dorade.
Lite myggor, flugor och knott finns också, men lyckligtvis har vi små men effektiva husödlor inne som bekämpar dem. Ödlorna bor gärna i bordslådor och om de varit där en tid får de sällskap av stora kackerlackor som äter ödlebajs. Lackorna gillar jag inte.
//FarSan//
Tid för tanke
Jag har just läst http://tyskaapan.blogg.se/ och vad min käre son Johan uttrycker om människorna, i Gällivare och även med globalt perspektiv, våra problem vi har som lever i vardagen, kanske i Gällivare men också i Dakar som jag gör just nu och om sådana som varit tvingade till att springa för sina liv från vad vi normalsvenskar tror är exotiska turistmiljöer.
Johan har fångat hela saken om kärlek mellan människor i sitt budskap och jag vill bara be er att läsa där i hans blogg, jag skulle inte kunna uttrycka det bättre. Vad jag annars håller på med i vardagen här är i detta sammanhang inte värt att ödsla tid och ord på just nu. Jag känner sorg och saknad, frustration och ledsamhet med alla mina vänner i Gällivare och på andra platser runt hela vår gemensamma planet som råkar ut för våld och orättvisor. Det händer hela tiden och på hela planeten att galna saker utförs av sådana personer som glömt att kärlek är det största mellan människor.
Kram och kärlek till er alla,
//FarSan//
