De tre musketörerna
Som vanligt intogs en god middag igår kväll på Falty Towers. Kvinnor och barn blev trötta och drog sig tillbaka på rummen och kvar vid bordet var tre mätta och glada gossar av i stort sett samma årsmodell, tidigt femtiotal. Det var Jean-Marie, Luc och så jag. J-M är Hotellieren, Luc är här på semester med sin relativt unga familj och har levt ett äventyrligt liv fram till nu. Han ser till kroppsformen ut som man kan föreställa sig Tegis (om man känner honom) om sådär 30 år; alltså under medellängd, överdrivet muskulös och med väldig rondör på mitten. Luc har varit fallskärmsjägare men är nu Gendarme och vaktar på de stora celebriteterna i Bryssel så han är helskarp och inte att leka med om man inte är hans vän. För att fullkomliga bilden av honom så bär han en mycket prydligt ansad mustasch.
Givetvis utvecklar tre glada grabbar lite tokiga ideer, dock inte alltför tokiga. Vi bestämde oss för en liten clubrunda och drog raskt till första stället. Det var en relativt lugn och städad bar/restaurant för övre medelklassen med dämpad musik. Jag beställde in en kaffe och Calva för det var det länge sedan jag njutit av. Till den bjöd Luc på en cigarr som var spetsad med choklad och vaniljaromer. Det låter kanske konstigt men kombinationen av godsaker matchade varandra helt utmärkt. Därpå drog vi till nästa ställe. Det var en öppning i en mur som jag passerat många gånger och som alltid varit stängd för jag rör mig på gatorna uteslutande i dagsljus eller gryning. Nu var porten öppen och ut strömmade discodunk. Därinne var det svart och AC-kallt som attan. När ögonen vant sig såg jag att det var packat med ungdomar mest och en och annan Wannabe som vi tre. Här bestod publiken av de rika och vackra så jag kände mig helt malplace i T-shirt och 3/4-långa solblekta säckiga brallor som kräver livrem för att inte ramla ned och därför beställde jag en drink för att försöka rätta till det, whisky och soda passar bra här i värmen som omväxling till GT.
Uthålligheten våran är inte så imponerande, jag minns att jag som 17-åring på besök i England för första gången kunde klara upp till sju pubar/clubar på en kväll. Nu nöjde vi oss med två. Vi gick hem och sov gott och sågs till frukost i vanlig ordning. Där höll vi utvärderingssamtal och kom fram till att vi var helnöjda med föregående kväll och knappast behöver utföra liknande uppdrag inom närmsta framtiden.
Nu ser jag fram emot morgondagen för då ska vi konvojköra ut i vildmarken, det blir spännande. Vi får pysa luft ur däcken ned till 0,5 kg för att inte fastna i sanden och jag får inte avvika från J-Ms hjulspår.
//FarSan//
Kommentarer
Trackback